8/07

Art nr K0006129

8

överflödigt bruk och se till att eldstaden ligger riktigt på sin plats. 
 

2B. 6.2. Montering av bakre skyddsplåtar

(bild 3a, 3b och 4) 

Resterande plåtar installeras direkt efter att murningsarbetet är 
avslutat och medan bruket fortfarande är fuktigt. 
Provmontera först för att kontrollera att plåtarna passar i sina lägen. 
Var varsam så att inte elementen förskjuts!  
De stansade hålen i plåtarna är något överdimensionerade och skall 
tillåta en viss rörelse. Om plåtarna inte kan röras då bultarna är på 
plats är monteringen inte helt korrekt utförd. Kontrollera och justera 
felaktigheter enligt tidigare anvisningar.  
Rätt monterad plåt anpassar sig till värmen och expanderar så att den 
stöder själva kaminen. Plåtarna installeras på följande sätt: 
A  

Sätt fast den undre luftcirkulationsplåten (2) enligt bild 3a 

och 3b på sin plats som innerplåt och fäst skruvarna för hand i de 
nedre hålen. 
B  

Den inre strålningsplåten (4) placeras på den undre 

luftcirkulationsplåten (2) så att de urstansade vinklarna fixerar 
plåtarna kant i kant. De bockade sidorna av strålningsplåten skall vara 
riktade bakåt , mot murstocken. 
C  

Placera den övre skyddsplåten (3) på plats och justera så 

att håltagningen för anslutningsröret kommer i liv med håltagningen 
på den inre strålningsplåten. Fäst skruvarna för hand. Den övre 
skyddsplåten (3) skall nu ligga ovanpå den undre luftcirkulationsplåten 
(2) och den inre strålningsplåten vara centrerad. Skruvarna efterdras 
då bruket har härdat! 
 

2B. 7. UPPKOMNA SKADOR 

Eventuella skador på byggelementen lagas med samma bruk som 
använts under monteringen. Efter ytbehandling kommer skadan inte 
att synas.  

2B. 8. TORKTID  

Kaminmurningen är färdig efter det att bruket har härdat vilket tar ca 2 
dygn i rumstemperatur. Vid lägre temperatur förlängs torktiden.  
Först efter att murningen verkligen har torkat spänns skyddsplåtarna 
fast. Alla skruvar dras försiktigt (ca 5 Nm). Plåtarna skall sitta hårt 
men ändå kunna utvidga sig i sina hål av värmen. Plåtarna är kantade 
så att de fjädrar då skruvarna dras vilket tillåter lite rörelse.  
Efter att skruvarna fästs ordentligt, tas trästöden på framsidan av 
kaminen bort. 
Om skorstensanslutning är på baksidan av eldstaden, monteras ett 
luftcirkulationsgaller (bild 5, 1) kaminens täckdel. 
 

2B. 9. YTBEHANDLING  

Ytan på blockelementen är skrovlig vilket innebär att ytbehandlingen 
får en god vidhäftning och att det är lätt att få fram en yta som liknar 
en antik rappning. Tidigare eventuella småskador täcks effektivt då 
ytbehandlingen är klar. 
På marknaden finns en mängd olika strukturmassor och 
dekorationsfärger. Vissa latexbaserade preparaten lämpar sig för 
ändamålet men rådgör alltid med färgfackhandeln innan arbetet 
påbörjas. Önskas en slät ytstruktur putsas hela murspisen med 
eldfast puts innan ytbehandlingen påbörjas. 
 
Ytbehandling:  
- Grundstryk hela ytan  
- Lägg på ett rikligt ytlager med pensel eller med strukturroller i önskat 
mönster men var sparsam med strukturmassa precis framför 
eldstaden där en skyddsplåt senare skall monteras. Rappningen kan 
också göras med trävisp, stålborste eller liknande. Låt fantasin flöda. 
- Ytan kan vid behov repareras eller omfärgas med likadan massa. 
- Innan strukturmassan/färgen har torkat helt, skall den svarta 
skyddsplåten monteras framför luckan till eldstaden. (se bild 6) 
- Efter att ytan har torkat, tas plastfilmen försiktigt bort från kaminens 
frontdel. Se till att ingen skyddstejp ligger kvar på kaminhuven. 

2B. 10. SKYDDSPLÅT MOT GOLV 

Om golvet närmast kaminen är av brännbart material monteras en 
skyddsplåt enligt beskrivning under punkt 3.  

3. ANVÄNDNING 

3.1 ALLMÄNT

Trots att kaminerna värmebehandlas på fabrik innan leverans kan en 
viss oslukt förekomma vid de första tillfällen som kaminen eldas.  

Börja med en liten mängd ved och vädra omgivande och direkt 
angränsande rum.  

De första gångerna är det bäst att elda försiktigt. Högst två vedträn 
per gång och sparsam användning med papper, tändved/flis etc. för 
att undvika en alltför hög värmeeffekt. Veden sätts alltid vågrätt, inte 
lodrätt. 
För att en eventuell rökkanal av tegel inte skall ta skada, speciellt vid 
sträng kyla, rekommenderas måttfullhet vid eldningen. Vid normal 
eldning, nominell effekt, överstiger rökgasernas temperatur inte 
350°C. 
 

Om kaminens mantel bli grå på ytan eller om färgen lossnar är det ett 
tecken på att eldningen varit alltför intensiv. Skulle dessutom 
ståldelarna ändra form är effektuttaget alldeles för högt. Kastor 
ansvarar inte för denna typ av skador. 
Beakta alltid säkerhetsaspekterna under rubriken ”Viktigt!”

Nominellt effektuttag  

(vid normal eldning, punkt 3.2, 3.4 och 3.5)  
 

Kamin 

Nominell effekt (kW) 

Bravo:

6

Cavallier

7

Princess

10

Solei:

6

3.2 BRÄNSLE 

Vid eldning används normalt obehandlad brännved.  
Impregnerat trämaterial, spånskivor, laminat, plast, eller flytande 
bränslen etc., får inte användas ens då man tänder kaminen. För 
antändning räcker normalt ett par hopknycklade ark tidningspapper 
och några spjälkta vedträn för att få igång brasan. 
Ugnstorkat virke, träflisor eller tunn ved får därefter endast användas i 
begränsad omfattning eftersom dessa bränslen avger en mycket 
intensiv värme och kan skada kaminen. (Byggnadsavfall innehåller 
oftast otillåtna ämnen). 
Brännved skall inte förvaras i närheten av kaminen mer än vad som 
åtgår för en påfyllning. En mindre mängd ved kan förvaras i 
vedbehållaren som finns under kaminen, fyll dock inte behållaren 
alldeles full!  

Om ved förvaras i närheten av braskaminen, lägg märke till 
skyddsavstånden enligt punkt 2.3 

3.3 O B S – FÖRBRÄNNING

(endast Bravo och Solei) 

Solei och Bravo är försedda med Kastors utvecklade O B S 
förbränningssystem vilket innebär att ugnen har en effektiv 
förbränning

som sparar ved och minskar utsläppen av föroreningar. 

Genom det justerbara gallret i botten av kaminen (rosten, bild 1, 2), 
tillförs primärluft

som är en förutsättning för att

underhålla 

förbränningen. Gallret regleras med det nedre luftreglaget (bild 1c) 
Då veden blir varm sker en förgasning och för att bränna gaserna 
åtgår s.k. sekundärluft. Flödet av sekundärluft styrs av det övre 
luftreglaget (bild 1d). 
Detta reglage styr även den s.k. 

tertiärluften

 som tillförs för att bränna 

upp eventuella rester efter sekundärförbränningen. 
Om draget i rökröret är dåligt skall det övre luftreglaget hållas så 
stängt som möjligt och vid kraftigt drag skall det vara helt öppet. Vid 
normala förhållanden ställs luftreglaget i ett mellanläge med 
lufttillförseln halvöppen. 
 

3.4 REGLERING AV EFFEKTEN 

Effekten kan regleras på fyra sätt: med hjälp av luftöppningarna (bild 
1d (och c)), genom att reglera draget i rökkanalen, mängden ved och 
kvalitén på bränslet.  
Oftast finns det ingen anledning att elda med mer än fyra vedträn 
samtidigt oavsett om små eller stora vedträn används. (De stora 
brinner naturligtvis längre).  
Torr ved avger mer- och snabbare värme än fuktig.  

Tänk på att kruttorr ved brinner mycket intensivt!  

För kraftigt drag kan regleras med rökkanalens spjäll och intensiteten 
kan dessutom regleras med inluftsventilens reglage under luckan.  

Stryp aldrig luftflödet så att det börjar osa.  

Ved av god kvalité avger märkbart effektivare värme än t.ex. murken 
och fuktig ved.  
Tidningspapper har ett värmevärde som motsvarar ved. 
 

3.5 ELDNING 

Fyll inte eldstaden med för mycket ved.  
Veden sätts alltid vågrätt, inte lodrätt, bakom skyddsgallret.  
Till en början, beroende på modell, räcker oftast fyra vedträn, 2-5 kg 
och som tillskott en eller två klabbar. 
Det ger en effekt på ca 3000-7000 W. (stängd lucka och litet drag). 
Då man tänder är det enklast att sätta veden i kors. Tändvirket (näver, 
tidningspapper eller stickor) placeras i mitten under vedstapeln.